Kommuners framtid kräver mer en bara kärnverksamhet

18 augusti 2009 2 kommentarer

Ibland blir vissa begrepp så korrekta att man de inte går att ifrågasätta. Dessutom förutsätts alla veta vad man menar när man refererar till dem.

Kärnverksamhet är ett sånt ord. Speciellt kommunernas kärnverksamhet. Det är vård-skola-omsorg som skattebetalarnas pengar skall gå till. Inget annat. Så det så!

Senast i raden av politiska kommentarer är Malin Siwe som i en signerad ledare i DN den 18 augusti tycker att man bör ”skrota offentligt lullull”. Den här gången är det fortbildning och kompetensutveckling för kommunalt anställda som är i skottgluggen.

Och ämnet engagerar. På Timbros hemsida har man listat all massmedia och alla bloggar som kommenterat Thomas Idergards rapport ”Långt ifrån lagom” som han lanserade på DN-debatt den 6 augusti.

Listan är lång. Och det är inte så konstigt. Hur den kommunala sektorn sköter sin ekonomi är ju jätteviktigt. Både för välfärden och tillväxten.

Men att det enda sanna svaret skulle vara att ”skattepengar till allt utom vård, skola och omsorg” skulle vara fel, det har jag svårt att begripa.

Jag minns när Hans Ekström, kommunstyrelseordförande i Eskilstuna, medverkade på ett seminarium för att berätta hur det gick till när hans kommun gick från att vara en del av rost-Sverige till att bli ”årets tillväxtkommun 2007”. På frågan om han hade ett råd att komma med till andra kommunala företrädare, svarade Ekström: ”Skit i kärnverksamheten. Den kan vem som helst ta hand om. Funkar inte en entreprenör kan man alltid byta. Men Eskilstunas framtid, det är det bra kommunens ledning som kan ta ansvar för”.

Och sen hade han ett ganska trovärdigt resonemang om hur viktigt det är att Eskilstunaborna varit med och betalat både för fina stenlagda torg vid stationen (”kommunens entré”) och för den höga tåg-bron vid Södertälje syd.

För utan de satsningarna hade det sett mycket sämre ut för kommunens tillväxt och välfärd. Och för kärnverksamheten.

Självklart har Siwe, Idergard och alla andra som är kritiska till att kommuner först satsar friskt, och sedan ber staten om extra pengar, en poäng. Både offentliga och privata aktörer bör ju sköta sina affärer så att inte kunderna eller skattebetalarna blir lidande. Men att inte kommuner ska satsa på en ökad attraktionskraft (sektorer som kultur och fritid tycker Idergard att man kan lägga ner) eller på kompetensutveckling av sin personal tycker jag är mycket märkligt.

Malin Siwe tycker att offentligt anställda fortbildar sig för mycket. Tänk om det är tvärtom, att kompetensutvecklingen inom det privata näringslivet är för liten?

Skillnad på förmåner och riktiga affärer

12 augusti 2009 1 kommentar

”Kommuner redo att bryta mot lagen” konstaterar SvD den 11/8 och hänvisar till en undersökning av Andreas Bergh från Växjö universitet. Bakgrunden är att många kommunpolitiker tycker att det är Ok att gynna företagare på orten.

Parallelen till Marianne Samuelssons särbehandling av storföretagare verkar uppenbar. Men den haltar betänkligt.

Att som ledande kommunpolitiker göra affärer med lokala företagare och leverantörer istället för att köpa samma saker eller tjänster billigare längre bort, kan ju ha mängder av fördelar för kommunens ekonomi och utveckling; minskade transporter gynnar miljön, företaget på orten skapar sysselsättning, vilket i sin tur ger skattekraft, vilket i sin tur ger resurser till vård, skola och omsorg.

Att däremot ge närlingslivets toppar tillstånd att bygga fritidshus och golfbanor i strandskyddade områden är ju en helt annan sak. Det är inte bra för miljön. Det ger inga jobb.

Det ger bara dåliga rubriker och ökat misstro mot demokratin.

Jag har däremot full respekt för den kommunpolitiker som gör sitt bästa för att vara det som nästan alla kräver i alla andra sammahang. Nämligen ”företagsvänlig”.

När rankinglistorna från Svenskt näringsliv, tidningen Fokus, Företagarna och andra når pressen så tror jag att skattebetalarna i vilken svensk kommun som helst gärna vill se att den egna kommunen är bra på att attrahera företag. Både stora och små.

Tricket är ju att göra det genom riktiga affärer. Inte genom särbehandling och fritidshus.

Kategorier:Närlingsliv

Det finns faktiskt poänger med EU!

Hade förmånen att få moderera statsrådsberedningens hearing om EUs Östersjöstrategi den 23 juni. Inbjudan gick ut med mycket kort varsel, men lokalen var full och talarlistan lång. 18 representanter från regioner, miljöorganistioner, forskningsinstiutut och statliga myndigheter ville ge sin syn på saken.

Ute sken solen och de flesta var nog ganska nöjda med att EU-minister Cecilia Malmström kortade av sitt anförande med 30 minuter så att hearingen gick lite fortare än planerat.

Men intresset var stort. Östersjön engagerar. Från Blekinge pratade folk från Baltic-Link Association, Karlskrona kommun och Regionförbundet om hur Blekinges position förändrats. Från att ha varit en sista utpost mot ett kallt och dött öst-europa, till att vara en viktig nod i en transportkorridor från Polen upp till den nordiska triangeln.

Blekingebornas problem nu, det är att många av oss andra fortfarande har kvar den mentala bilden av att Sverige bara hänger ihop med den västra delen av Europa…

EUs nya Östersjöstrategi bygger på fyra delar, där miljöfrågan är en del och tillväxten en annan. Staffan Danielsson från Greenpeace välkomnade EUs strategi och hoppades att den skulle ta död på ”sektorsförbannelsen”.

Men han menade också att Östersjöns sargade och känsliga eko-system, måste vara själva utgångspunkten för hela arbetet med utvecklingen av regionen. ”Vi kan inte förhandla med ett ekosystem. Vi kan bara förhandla med varandra”, som Åsa Andersson från WWF uttryckte saken. Klokt.

Och både hon och flera andra talare som pratat för miljöns bästa fick en hel del stöd i statssekreterare Maria Åsenius avslutande summering. Hon vittnade om att den svenska hållningen nog har haft just miljön som utgångspunkt, men att t.ex våra baltiska grannar – inte minst nu i den ekonomiska krisen – helst fokuserar på jobb och tillväxt.

Utmaningen för den svenska regeringen nu blir att som ordförande lyssna och väga in alla aspekter. Självklart hävdade både Cecilia Malmström och hennes satssekreterare att det inte finns några motsättningar mellan tuffa miljömål och en hållbar tillväxt.

Hoppas att dom inte bara har, utan också får rätt.

Hur som helst så gav hearingen mig en viktig insikt: Det finns faktiskt poänger med EU! Ingen av ödesfrågorna som måste lösas för att Östersjöregionen skall utvecklas och havmiljön må bra, kan fixas av ett enskilt land i regionen. Det behövs samarbete.

Men dessutom är det strategiskt viktigt att alla EUs medlemmar känner att Östersjön angår även dom. Östersjön är en del av EU. Och som Åsa Andersson från WWF konstaterade; ”miljön i Östersjön är ingen miljöfråga. Det är en fråga som främst påverkas av EUs fiskeri- och jordbrukspolitik. Alltså är Östersjön – en EU-fråga!”.

Hellre täta städer än mycket vägar

En vecka kvar till Almedalen. Nytt sanslöst rekord – över 1000 evemenag i kalendariet. Ett av dessa arrangeras av Mälardalsrådets tillsammans med flera regionförbund i Stockholm-Mälarregionen.

”Storstäder är inte bara attraktiva – dom är klimatsmarta” har vi kallat seminariet som tar upp allt från energianvändning till klimatsmartare transporter och byggande. Medverkar gör bla andra Ulla Hamilton, trafik- och miljöborgarråd från Stockholms stad, Svante Hagman, regionchef på NCC och Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör på Arlanda.

Och intresset för klimatsmarta lösningar för moderna storstäder är stort. I SvD den 21 juni fortsätter artikelserien ”Stockholm växer”. Där ger KTH-forskaren Jerker Söderlind kloka synpunkter på krocken mellan att satsa på förtätning och blandad stadsmiljö å ena sidan. Och mer ”förstärkning av bilgenererat stadsmönster” å den andra sidan.

I skrivande stund har den här artikelserien renderat 156 kommentarer från läsare. Och åtta olika blogginlägg. Med allt ifrån försvar för historisk arkitektur, till ett helhjärtat försvar för byggandet ”som tillhör ungdomen”.

På seminariet den 2 juli i almedalen hoppas vi på fortsatt bra debatt. Personligen ser jag mycket fram mot att få höra Ulf Ranhange från Sweco berätta om hur dom bygger hållbara städer från scratch i Kina.

Den som inte tänker vara på plats i sal E31 mellan 13 och 15.30 den 2 juli kan förstås se alltihop live eller i efterhand på www.malardalsradet.se/almedalsveckan

Maktens magplask är roliga överallt

Nyss hemkommen från 3 dygn i London. Intensiv shopping med 18-årig dotter på Oxford street dagtid. Och sen lite underhållning på kvällarna.

Hamnade på The Comedy Store och deras topical evening. En kväll där vi i publiken fick skrika ut förslag på vad komikerna skulle skämta om.

Jag och dottern intog en diskret plats längst bak och lät ”nån annan” stå för förslagen. Intressant fältstudie tänkte jag. Undrar vad engelsmän vill höra stand up comedy om?

Men det blev inte så överraskande. De mest populära av de aktuella ämnena var

  • EU-valet (som engelsmännen skiter i – ”det hade varit bättre om vi hade fått rösta om ett gemensamt språk – Engelska!”)
  • Svininfluensan (som nu även nåt Eton, men där kallas det inte swine-flue – utan ”proschuttio influensa”)
  • Ronaldos övergång till Madrid (”Bra! Nu kan ni Manchester hata honom lika mycket som resten av England redan gjort i flera år!”)

Men framförallt ville publiken höra skämt om hur deras parlamentariker försökt lura till sig ersättningar för allt från porr-prenumerationer till Sir Peter Wiggers ank-hus.

Och nånstans där. I den råa sågningen av ett av alla maktens magplask, tror jag vi alla förenas. För även om man inte hänger med på alla referenser när den brittiska accenten övergår till driven slang, så skrattar hela publiken -Londonbor tillsammans med svenska och amerikanska turister – på samma ställe. Rått, hjärtligt och ljudligt.

En slags internationell förståelse det också.

Kategorier:EU Taggar:, , ,

Hellre YIMBY än NIMBY!

Två veckor kvar till Almedalen. Över 500 evemenag i kalendariet. Ett av dessa arrangeras av Mälardalsrådets partner Stockholmssoppan. Ett nätverk för fack- och arbetsgivarorganisationer i Stockholms län.

”Ut ur statsmaktens skugga” heter seminariet som med hjälp av historikern och skribenten Anders Johnson sätter fokus på hur motståndet mot olika typer av förändringar av stadsbilden har sett ut genom historien. Från byggandet av Norrbro på 1300-talet, fram till röda lakan vid Odenplan 2008.

I dagens SvD fortsätter serien Vår nya stadsbild med artikeln ”Striden om stadsbilden tar nya uttryck”. Där menar Fredric Bedoire, professor vid Konsthögskolans arkitekturskola att ”Stadsbyggande utan en aktiv opinon kan bära åt fanders”.

Så sant. Engagerade medborgare som med samhällsintresset och miljön för ögonen engagerar sig för och emot nya satsningar är aldrig fel. Tvärtom är det en förutsättning för att förändringarna skall landa rätt. Och artiklarna på svd.se vittnar om engagemang. I skrivande stund finns över 88 läsarkommentarer om artikeln om förtätning…

Men mycket av det motstånd som bromsat upp och hämmat utvecklingen är ju bara vanligt NIMBY-tjafs. ”Gärna ett nytt hus, ett nytt dagis, ett behandlingshem, en väg. Men INTE på min bakgård!”

Då är ju YIMBY-nätverket en betydligt roligare företeelse. Både för stadsutvecklingen och tonläget i debatten.

På seminariet i Almedalen kommer Anders Johnson berätta om motståndet mot byggandet av Norrbro, dragningen av vattenledningar mellan Stockholms innerstad och Södermalm och byggandet av Stockholms tunnelbana. Carl Cederschiöld kommer reflektera över varför Dennispaketet inte blev verklighet och Anna Lundgren, generalsekreterare på Mälardalsrådet blicka lite framåt.

Förmodligen kommer både NIMBY och YIMBY vara på plats i lokalen. Det är upplagt för debatt!

Stärk demokratin – lägg ner Eu-valet!

Förra veckan dränktes man av val-propaganda. Den här veckan är det analyserna som sköljer över oss. Och om jag måste välja så är nog eftervalsdiskussionen att föredra. Hellre en dämpad och efterklok politiker än en hyperaktiv och desperat.

Själv har jag röstat i alla Eu-val vi har haft. På tre olika partier dessutom. Varje gång har jag letat och hittat perrsoner som jag tror kan göra nytta nere i EU-parlamentet.

Och ändå tycker jag att hela EU-valet borde läggas ner.

Det som på allvar skulle få oss europeiska väljare att känna att vi är en del av Europa är att låta resultatet i respektive parlamentsval också bli resultatet till EU-parlamentet. Om det nu är så att 60% av alla kommunala beslut i vårt land påverkas av EUs lagstiftning, och nästan allt vår egen riksdag gör också måste ta hänsyn till EU, varför inte göra riksdags- och kommunalvalen till europaval?

Först då skulle ju våra svenska partier tvingas göra ”EU-frågan” till en prioriterad del av politiken. Sluta skicka avpolleterade politiker till Bryssel. Sluta taktisera om vilka frågor som lyfts upp. Leva som man lär när man försöker tala om för oss väljare att ”frukt är också godis!”. Jag menar ”EU är visst viktigt!”.

En annan avart är annars att göra som på Öland och i Avesta. Köra kommunala folkomröstningar samtidigt. Då masar sig iaf 48% (i Avesta) 60% och (i Mörbylånga)till vallokalerna. Och röstar för tågstopp och mot kommunsammanslagning. Två frågor som väl rimligen inte har nånting med det framtida europas utveckling att göra?

Men framförallt skulle en sammanslagning av valen stärka demokratin. Med ökad respekt för väljarna, skulle också respekten för politiken och demokratin öka. Med färre Pirat- och Kalle Anka partier. Och förhoppningsvis mindre av extremism och främlingsfientlighet.

Lyssnade på radions korrespondenter från andra europeiska länder i P1. Och en trend är tydlig: det europeiska folket röstar inte på samma politiker som man valt för att styra sitt eget land. Man röstar på vad som helst.

2014 är det både riksdagsval och val till EU-parlamentet. Tänk om det också blev samma sak! Då skulle jag både känna mig som västmanlänning, svensk och – ja europé!

Kategorier:EU Taggar:, , ,